Hej.
Det var nu ett bra tag sen jag skrev i bloggen. Det har ju hänt en del i våra liv sen sist. Det viktigaste som hänt är att vi numera heter Saxne allihopa. Ja just det, vi har gift oss! Den 12 maj blev vi man och fru och det var en alldeles underbar dag! Bilder kommer jag att lägga upp i massor inom kort, men inte riktigt än. Har inte hunnit titta igenom alla bilder från bröllopet och festen och jag misstänker att där är en hel del kuligheter :-)
Vigseln var fin, Madeleine Liljestam sjöng två fina sånger. Den första hade jag valt: Side by Side, skriven av Johan Östberg. Den andra hade Jögge skrivit själv: Den enda som betyder allt för mig. Den var så fin, blir tårögd bara jag tänker på det!! Och inte blev nån av låtarna sämre av att Medeleine har en alldeles fantastisk röst! Gåshud var ordet! Viola höll låda och for fram och tillbaka därhuppe och hon klämde i med ett rungande JA när bästa prästen Annarella "förklarade" oss gifta. Så klockrent :-)
Vädret var katastrof, bara våra allra närmsta stod kvar och tittade när vi åkte från kyrkan. Lite trist, man gifter ju bara sig en gång i livet, men det var storm och ösregn så viss förståelse har jag. Vädret gjorde också att fotograferingen blev flyttad från den fina plats jag hittat (på en gröning med en jättefin björk och ett blommande buskage i bakgrunden 5 meter bort) till vårt tradiga (annars fantastiska, men i detta avseendet tradiga) uterum. Men, Hege är GRYM på det där med att fixa bilder, så hon fixar till bakgrunderna och man ser inte röken av uterummet. Så jäkla bra! Bilder från detta kommer också sen.
Och sen var det middagen och festen. Allt var underbart. Johanna överträffade sig själv med all utsmyckning i lokalen. Där var så fint! Så många detaljer! Så häftigt! JA, det går knappt att beskriva. Men, det hängde en fallskärm över oss i taket. En RIKTIG! Ja, ni förstår själv då. Bilder kommer... Talen var fina, snälla, sorgliga, glada och mycket roliga. Annika och Daniel skötte sig exemplariskt som toastmaster/madame. Maten var si sådär, tyckte jag. Den var absolut god, men inte WOW. Men, det kvittar för det är inte maten man kommer ihåg från en bröllopsfest, det är om man hade kul eller ej :-) Och det var verkligen fest. Alla hade kul (tror jag, det verkade så och det sades så...) och det var fullt ös. Dansgolvet var välbesökt och det var en blandning av "nytt" och kasedans, precis som vi ville ha det. Dricka gick åt (lite kvar, men vi hade verkligen tagit i när vi inhandlade...). Vi är så nöjda så det går knappt att beskriva. Ville inte åka när det var dags, och då närmade ändå klockan sig ett...
Bröllopsnatten lämnar jag inga detaljer om, och definitivt inga foton :-) Men vi bodde på Hotell Öresund och allt var toppen. Och frukosten dagen efter intogs under 1,5 timmes njutning med en tidning i restaurangen.
På söndagen hade vi presentöppning med närmaste familjen och vi blev så rörda över alla fina presenter. Vi fick MASSOR i bidrag till vår "familjebröllopsresa" som vi planerar till hösten. Och en massa annat skoj, som Digiloo-biljetter med övernattning i Båstad, presentkort på Casino Cosmopol, en helkväll med middag, bio och godis till bian, en superdammsugare, en Liverpoolbrevlåda (!) och mycket mycket mer. TACK alla underbara människor!!!
Måndagen och tisdagen spenderades med barnen, och på onsdagen gav vi oss av på bröllopsresa till Bergamo i Italien. Vi hade 4 alldeles fantastiska dagar där (helt underbart vackert!!!) och sen var vi så glada att komma hem till våra tjejer som vi saknat så. Stort tack till mormor, farmor och farfar som passade barn och hus. Viola och mormor var hemma hos oss och Emila var med farmor och farfar och kusinerna på La Landia. Alla nöjda och glada :-) Bilder från Bergamo kommer också sen...
Nu är vi tillbaka i vardagen och allt är som vanligt. Fast jag har inte riktigt lärt mig att jag heter Marie Saxne, även om det ska bli skönt att slippa säga "jag heter Marie, inte Maria" som många tror när man säger Marie och Asp i en följd...
I måndags var vi på sommaravslutning på Violas dagis. Mysigt och trevligt. Vädret var perfekt. Igår var Emilia själv på avslutning med sin avdelning. Fröknarna och de stora barnen som ska börja skolan till hösten hade lite "egentid" vid scoutstugan i Munkebäck. Hon var glad som en lärka när hon kom hem. De fick grilla sin egen korv (eller sina, Emilia åt 3...) och de fick fina presenter från fröknarna. Och så poppade de popcorn över elden. Hon kommer verkligen att sakna sina fröknar och att alltid vara ute. Men kompisarna hänger ju med upp i "nollan" så dem har hon kvar. Och de (den, det är nog bara Astrid) yngre som hon leker med finns ju kvar ändå och det kanske blir ÄNNU roligare att leka när man inte ses varje dag :-)
Idag ska jag på AW med avdelningen, vilket ska bli så kul. Jag missade senast (innan jul), då jag hade kräksjuka. Det blir femkamp (jag är tävlingsledare) och lite gott att dricka och sen middag på Seglarpaviljongen. Najs!
Over and out för denna gång. Ska försöka speeda på lite med bilderna, men det finns inte så gott om tid alltid.... :-)
