Midsommar 2013

I år skulle vi fira en lugn midsommar med Johan, Caroline och Ville. Så blev inte fallet. Annika B skulle sitta själv med pojkarna och det kunde vi inte tillåta. Sen frågade familjen Glansk om vi skulle hitta på något. Plötsligt var vi 15 stycken. Och då bestämde vi oss att det var bättre att vara hos oss, eftersom vi har lite mer saker för de större barnen att göra och att trädgården är lite mer barnvänlig i nuläget. Då bjöd vi in familjen Waldh också för de skulle sitta själv. Går inte för sig! Hux flux var vi 19 stycken, men ack vad trevligt vi hade. Vi började med att klä och resa midsommarstången i Hålan, tillsammans med familjen Hägglund. Sen dansade vi kring den. Fler och fler kom ner till Hålan för att fira och det blev lite tävlingar med säckhoppning och en fotbollsmatch mellan barn och pappor. Vi mammor höll oss till fikat :-)

 

Vädret blev mycket bättre än utlovat och efter några timmar i Hålan var vi lagom svettiga för att gå hem och ta ett dopp i poolen. Ungarna badade mer än ett dopp, men vi vuxna nöjde oss med att vara i en stund. 10 barn från snart 2 år till snart 7 år lekte och hade kul hela dagen och hela kvällen. Inga bråk och inga större olyckor. Härligt!

 

När det blev dags för mat dukades det i köket till barnen (de 8 största) och i uterummet till oss vuxna och minstingarna. Traditionell midsommarmat stod på menyn och det var precis lika gott som vanligt. Lite snaps och god dricka till det gjorde susen. Maria "tvingade" i mig och Annika B bäska droppar, och vi gav igen. Ingen höjdare. Vi var överens om att det finns godare alternativ!

 

Lite paus i ätandet, sen blev det jordgubbar, grädde och glass. Mums igen!

 

Dagen och kvällen blev riktigt lyckade och festade på till klockan blev 2. De små barnen somnade en efter en på kvällen, i vagnar och lite varstans. Emilia, Astrid och Jacob höll i längst och var uppe lika länge som vi vuxna. Annika B och pojkarna sov över, precis som Astrid.  Tyvärr tog jag inte så många bilder (som vanligt), men jag har snott två från Maria:

 

Annika G's tur att hoppa. Viola, Alice, Carro och Ville hejar.

Greta och Maria poserar framför midsommarstången, Annika B, Eric och Valdemar i bakgrunden.

 Midsommardagen inleddes med att röja efter festen. Framåt kl. 14 åkte Berggrenarna hem och då cyklade Astrid och Emilia hem till Astrid. Viola tog en middagslur och då passade jag och Jögge också på att vila en timme. SKÖNT! Kvällen avslutades med pizza och fotboll (Brasilien - Italien i Confederations Cup). Jag somnade på soffan. Igen :-)

TACK alla som firade med oss, det blev verkligen en lyckad midsommar. "Trots" att vi bytte vår lugna stillsamma midsommar mot fullt ös och 19 personer :-)

Supermorsan...

Igår var inte direkt min dag. Missade att Viola skulle på sin FÖRSTA utflykt. Jag var helt säker på att det var på tisdagen de skulle åka. Kom till dagis för att hämta henne och där var tomt. De var på Badkolonin i Borstahusen. Bara att ringa Jögge, han fick hämta henne på väg hem från jobb. Jag bröt ihop fullständigt, och Emilia fick trösta mig. Stackars barn! Ingen matsäck och inga extrakläder med sig. Hon har inte kissat på sig på dagis sedan första veckan hon var utan blöja där, vilket var i början av februari. Men såklart kissade hon på sig på utflykten. Tack Greta för att du lånade ut dina extrakläder till Viola!

Och som om det inte räckte där så fortsatte eländet. När jag hämtade Emilia visade hon glatt att hon tappat sin tand, tand nummer 7. Jag tog hand om den, och när vi kom hem lade vi den i ett glas vatten och ställde det i hörnan vid diskbänken (så att Viola inte skulle nå den och dricka upp vattnet). Sen glömde jag det. Imorse kom Emilia och sade: "Mamma, vi kan nog inte gömma glaset ända inne i hörnan för Tandfen har inte hittat det". Tack och God Natt! Jag har glömt att vara tandfe inatt. Verkligen en supermorsa! Vilken vårtermin. Verkligen! Missat två utflykter och glömt bort tandfen. Stackars barn!

Nu lider det nog inte någon större nöd på våra töser ändå, men man blir ju faktiskt rädd för sig själv när man inte kan hålla reda på nånting. Och när Viola sen protesterar sig igenom hela kvällen igår (hon vägrade äta) och hela morgonen i dag (hon vägrade allt) så blir man ju bara gråtfärdig. Men, från och med i eftermiddag blir det skärpning. Våra stackars barn ska ju inte behöva komma ikläm för att Jörgen och jag har för mycket att tänka på.

Såm nu fick jag ventilerat lite. Kanske det kan hjälpa.... Tack och hej!

Nationaldagslånghelg med plask, gråt och fest

I helgen har vi varit långlediga. Torsdag och fredag har vi spenderat i trädgården med sol och bad. Ja inte så mycket bad på torsdagen då vi var lite krassliga, men på fredagen tog vi igen det. Emilia badade loss hos sina kompisar också, medan vi andra höll oss på hemmaplan. Äntligen sommar och bad i poolen! Till och med Viola har varit i, fast hon sitter mest på trappan och plaskar med fötterna. Mor har också varit och hälsat på, och hon fick tesat både den stora poolen och den lilla:

Viola och Emilia lurade ner mormor i babypoolen.

I lördags var en dag med två ansikten. Vaknade ledsen och med ett tungt hjärta. 4 år sen far gick bort. Tiden går alldeles för fort. Jag minns den som igår, den värsta dagen i mitt liv. Även om det gör ont så är det skönt att ha minnet kvar. Att vi alla var där och att vi fick ta farväl. Det känns skönt att få gråta ibland. Jag gör oftast det när jag kör bil eller på annat sätt är själv. Det känns bättre då, man slipper förklara sig. Men ibland kommer det oväntat över en och då går det inte att hålla emot. Jag saknar dig så, min älskade far! Vad jag önskar att du kunde se din ögonsten Emilia växa upp, och få träffa Viola, denna vilda underbara unge. Efter en tung morgon blev dagen ändå bra. Frukostgäster, lite shopping och så 190 års fest som avslutning. Svärföräldrarna och svågrarna nollar alla samma år och det var en riktigt rolig fest med sång, god mat, god dricka och dans. Och så klart en massa glada människor.

Här kommer lite bilder på töserna innan festen:

Mina älskade flickor <3